Tandvärk

Tandvärk är för många förknippat med stark smärta. Smärtan fungerar som en varningssignal som talar om när en eller flera tänder har skadats av någon anledning. Tandvärk beror oftast på att tandnerven har blivit inflammerad eller infekterad på grund av till exempel hål i tänderna, djupa lagningar eller sprickor i tänderna. Men det finns även andra orsaker till att man får tandvärk, exempelvis infektion i tandbenet i anslutning till tandroten, tandgnissling, tandköttsinflammation eller tandlossning. Även en del sjukdomar, som till exempel bihåleinflammation och käkledsinflammation, kan ge värk i ansiktet som kan misstolkas som tandvärk. Det är viktigt att förstå att tandvärk inte är farligt, men kan vara mycket plågsamt, och behöver därför oftast omgående behandling.

BEHANDLING

Bästa sättet att undvika tandvärk och hål i tänderna är att borsta tänderna två gånger om dagen med fluortandkräm, äta på regelbundna tider och låta undersöka sina tänder årligen hos sin tandläkare. De vanligaste sätten att behandla tandvärk är lagning, rotfyllning och tandutdragning. Ofta får man besöka tandläkaren flera gånger innan man blir färdigbehandlad. Ibland kan det bli aktuellt med antibiotika, men bara om tandläkaren hittar en tandinfektion.

Ilningar

Med ilningar i tänderna menas att man får ont i tänderna till exempel när man äter eller dricker något kallt. Smärtan kommer ofta plötsligt och går i de flesta fall över fort.

Ilningarna kan ha många orsaker, till exempel att man har fått hål i tänderna. För hård eller felaktig tandborstteknik kan ge liknande besvär eftersom att tandroten då ofta har blottats. Frätskador på emaljen eller dentinet, så kallade erosionsskador, kan fräta bort den yttersta delen av tanden och frilägga den känsligare inre delen av tanden och därmed också orsaka ilningar. Man kan också få ilningar på grund av tandlossning, som är en inflammation då tandens fäste i käkbenet förstörs. Man kan också få ilningar i tänderna i samband med tandblekning.

Andra orsaker till ilningar är sprickor i emaljen eller i tanden. Sprickorna kan uppstå om man får slag mot tänderna eller om man belastar dem, till exempel när man tuggar, pressar eller gnisslar tänder. Skadorna kan ge ilningar eller värk beroende på hur djupt in i tanden sprickan har gått.

BEHANDLING

Många blir hjälpta av tandkrämer mot känsliga tandhalsar. Det brukar också hjälpa att skölja munnen med fluor regelbundet. Vilken behandling man får av sin tandläkare eller tandhygienist beror på orsaken till besvären. Om orsaken är känsliga tandhalsar eller ytliga sprickor på tänderna kan man få fluorbehandling i form av fluorlackning.

Om besvären beror på tandborstskador kan fluorlackning och en mer skonsam tandborstningsteknik göra att man blir av med ilningarna.

Tandgnissel och pressning

Att gnissla tänder innebär att man gnider tänderna i över- och underkäken mot varandra, oftast omedvetet när man sover. Att pressa tänder innebär istället att man biter eller håller ihop käkarna under korta eller långa intervall. Man kan bita ihop tänderna både under sömnen och när man är vaken. Det är oklart vad som gör att man gnisslar eller pressar tänder i sömnen. Om man pressar tänder när man är vaken beror det oftast på stress och ökad anspänning.

Om man gnisslar tänder kan tänderna bli nötta, det syns särskilt tydligt på framtänder och hörntänder. Ibland blir kanterna på tänderna vassa eller taggiga. Om man pressar tänder ofta och länge kan man få ett eller flera av nedanstående besvär:

• ljud från ena eller båda käklederna när man gapar eller stänger munnen

• svårt att gapa stort

• värk eller trötthet i käkmusklerna

• värk eller ömhet i tänderna

• spänningshuvudvärk i tinningarna eller pannan

BEHANDLING

Om man gnisslar eller pressar tänder i sömnen kan en bettskena lindra besvären och skydda tänderna från att nötas. Man ska dock vara medveten om att en bettskena inte kan göra så att man slutar gnissla helt. Hur ofta och hur länge man måste ha bettskenan varierar.

Om man pressar tänder när man är vaken kan man bli hjälpt av ett särskilt rörelseträningsprogram, som gör att musklerna i käken blir mer avslappnade.

Gingivit

=Tandköttsinflammation är kroppens sätt att försvara sig mot bakterier som finns invid tandköttskanten, i form av plack och tandsten. Tandköttet blir svullet, rött och blöder lätt. Tandköttsinflammation kallas även för gingivit och kan leda till tandlossning (parodontit). Därför är det viktigt att stoppa sjukdomen i ett tidigt stadium.

SKÖTSELRÅD

Bästa sättet att minska risken för inflammationer i tandköttet och tandlossning, eller att få tandköttsinflammation att läka ut, är att göra rent tänderna varje dag, dels med en mjuk tandborste och dels med något hjälpmedel mellan tänderna. Läkning börjar så snart bakterierna avlägsnas och blödningen brukar då avta efter cirka två veckor. Dessutom är det viktigt att besöka tandläkaren eller tandhygienisten regelbundet för att bland annat få tandsten borttagen. Tandsten kan nämligen vara en anledning till att tandköttsinflammationen inte läker ut.

Visdomständer

De tänder som sitter längst bak i varje käke kallas för visdomständer. De kommer fram vanligtvis när man är mellan 18 och 25 år och kan ibland skada tanden framför om det är trångt. Det kan vara svårt att hålla visdomständerna rena då de ligger långt bak i munnen och är täckta av slemhinnor. Det kan leda till att bakterier som kan orsaka hål samlas där.

BEHANDLING

Får du värk och svullnad vid dina visdomständer ska du kontakta din tandläkare, då orsaken till värken och svullnaden kan vara att du fått en infektion. En infektion kan ibland också ge feber. Du kan även uppleva att det är svårt att gapa.

Du kan ta smärtstillande för att lindra smärtan. Din tandläkare kan hjälpa dig med rengöring och spolning runt visdomstanden. Du kan också behöva ta antibiotika, som hjälper till att dämpa infektionen. Tyvärr försvinner inte det som orsakar problemet. Därför är det viktigt att du kontaktar din tandläkare om du får symptom på infektion.

Visdomständer som ger återkommande besvär brukar antingen dras ut med tång eller opereras. Moderna metoder och bedövningsmedel gör att man idag kan ta bort en visdomstand utan att det känns någonting. Operationen går normalt att utföra med samma sorts lokalbedövning som används vid lagning. För den som känner stor oro inför en sådan behandling kan man få lugnande medicin.

Tandlossning

Tandlossning kallas även parodontit. Den börjar med en inflammation i tandköttet som gör att det bildas en djup ficka mellan tand och tandkött där bakterier kan frodas. Om inflammationen inte stoppas i tid kan den angripa käkbenet och förstöra fästet för tänderna. Sjukdomen är vanligtvis långsam, den kan pågå i flera år innan man själv märker av några besvär och tänderna blir lösa.

BEHANDLING

För att undvika tandlossning ska man dagligen borsta tänderna och använda tandtråd eller mellanrumsborstar för att göra rent mellan tänderna. På så sätt hålls bakterierna borta. Tandkött som är friskt blöder inte vid rengöring, till exempel med tandtråd. Har man fått bakterierbeläggningar i tandköttsfickan måste de tas bort av en tandläkare eller tandhygienist. Om tänderna inte går att rädda kan man ersätta dessa med tandbrygga, implantat eller tandprotes.